Barbro Bursell

Jacob Gustaf Bursell

- silversmed i det tidiga 1800-talet


BARBRO & CLAES BURSELL


Yrket som guld- och silversmed kunde bringa sin innehavare stor framgång i livet i det tidiga 1800-talet. Det vittnar Jacob Gustaf Bursells (1786-1830) klassresa om. Han växte upp i ett enkelt föräldrahem och slutade sitt liv som ålderman i guld- och silversmedernas skrå i Jönköping. Genom giftet år 1814 med Elin Hultström - en guldsmedsänka med egen verkstad - öppnades möjligheten att driva en framgångsrik rörelse och tillsammans tog de plats i de borgerliga kretsarna i staden.


Jacob Gustafs omfattande produktion utfördes med sista skrikets stilkonst men ses idag som klassiskt tidlös. Han finns representerad på Jönköpings läns museum, Nationalmuseum, Nordiska museet, Kulturen i Lund, Göteborgs stadsmuseum, Malmö museer, Västergötlands och Vänersborgs museer samt flera kyrkor.


Berättelsen om Jacob Gustafs och Elins liv i Jönköping grundas på omfattande arkivstudier. Boken ger flertaliga prov på produktionen i den bursellska verkstaden som var igång till 1835.


Barbro Bursell är etnolog och tidigare museiman. Hennes make Claes Bursell är jurist. Han är också ättling till Jacob Gustaf som var hans farfars farfars far.


Utkommer 25 september 2019


Barbro Bursell, är docent i etnologi och har arbetat som museiman, senast som överintendent och chef för Livrust-kammaren, Skokloster slott och Hall-wylska museet. Hon har skrivit ett antal artiklar och böcker, bland annat med inriktning på arbetsliv och arbets-kultur. I samband med Livrustkammarens utställning Krigsbyte (2007) skrev hon om de konstskatter som svenskarna tog under krigen på 1600-talet och som nu finns i svenska museer, bibliotek, kyrkor och privathem.

Hundra år på Bodarna

- ett officersboställe i krig och fred


BARBRO BURSELL


Vad kan ett militärboställes historia säga om den svenska stormaktstiden? Gården Bodarna i Uppland står i centrum för denna skildring av reduktionens offer, brott och straff, fälttåg och umbäranden för indelta officerare och deras arma hustrur hemma på bostället. Det här är också en berättelse om att se om sitt hus. När historien utspelar sig rådde mestadels fred i riket, men det stora nordiska kriget kastar en mörk skugga över perioden.


Med hjälp av ett rikt källmaterial i form av bl.a. husesyns-protokoll, rättegångsprotokoll och kyrkböcker gör Barbro Bursell, docent i etnologi och f.d. chef för Livrustkammaren, en kulturhistorisk framställning av en gård och dess ägares öden under hundra år.


Boken är en fristående fortsättning på William Grey och Brita Tott: en berättelse om krig och kärlek i stormaktstidens Sverige, som handlar om Bodarnas tidigare ägare.




Köp boken på bokus.com


160 sidor, 135 x 210

illustrerad, trådbunden

pärm med skyddsomslag


ISBN 978–91–981513–2–9



"Hundra år på Bodarna bjuder på mycket intressant läsning för den som vill fördjupa sina kunskaper om det svenska 1600-talet bortom den storpolitiska scenen."


Läs hela recensionen Johannas Deckarhörna